Inledning

Gikt (ofta kallad "portvinstå" då stortåns grundled ofta angrips) är en sjukdom som har funnits länge och den kan ofta ganska lätt kännas igen på historiska beskrivningar. I modern tid har man betraktat den som den frossande mannens sjukdom och den betraktas ofta som en vällevnadssjukdom men som påpekas så  finns det flera tillstånd där gikt kan förekomma och där det inte alls är fråga om någon fellevnad. Vissa mediciner kan ge förhöjda halter av det ämne som orsakar sjukdomen och det gäller t. ex. många vanliga blodtrycksmediciner. Giktmediciner kan ge astma och astmamediciner kan ge högt blodtryck och då har man lätt en "ond cirkel" där enbart en kostomläggning eller en livsstilsförändring ger säker bot. 

Orsaker
Gikt beror på att urinsyra finns i överskott i blodet och det faller då ut i form av nålliknande kristaller som skadar celler och vävnader. Cellskadan ger upphov till en Inflammation. Urinsyra  ( Syrans salter kallas urater) bildas vid ämnesomsättningen när vi bryter ner arvsmassan (DNA, RNA mm) i de celler som vi själva brutit ner eller  fått i oss i vår föda. Det gäller då de födoämnen som innehåller många cellkärnor i koncentrerad form. Ett överskott kan även bero på en ökad produktion, en obalans i själva omsättningen eller en  minskad förmåga att utsöndra urinsyra p. g. a. en nedsättning av njurens funktion. Se Njursjukdomar. Ungefär var tionde man har förhöjda urinsyrenivåer i blodet. Gikt är ovanligt hos fertila kvinnor men efter klimakteriet drabbas även de. En av tjugo giktpatienter är kvinna.

Urinsyrekristaller kan i vissa fall skada njurarna och 1 av 20  giktpatienter riskerar att få en försämrad  njurfunktion. Därför är det viktigt att behandla förhöjda  urinsyrenivåer - ffa om man kan mäta en ökad halt  urinsyra i urinen. Detta är ett av skälen till att urat ingår i basutbudet i Multitesten. Den ökade mängden urinsyra i urinen kan  f ö leda till njursten.  Ibland beror gikt på att kroppen har en ökad omsättning  av blodkroppar vilket kan ses vid många blodsjukdomar,  bl. a. vissa blodsjukdomar.  Många  vätskedrivande och blodtrycksänkande mediciner som tillhör gruppen  tiazider (Hygroton, Salures, Dichlotride, Esidrex) stör urinsyraomsättningern och kan framkalla gikt. En felaktigt inledd fastebehandling  kan ge en tillfällig höjning av urinsyrahalten genom att omsättningen ökas innan utsöndringen har hunnit ökas. Det brukar dock räcka med ett Multitest på tisdag med besked på torsdagen om man inleder fastan på måndagen. Den som vet att man är i riskzonen för gikt p.g.a. medicinering eller fellevnad kan gärna testa även innan fastan så att man kan planera i god tid för en anpassad halvfasta i stället.  Hög alkoholkonsumtion (inte bara portvin) och blyförgiftning kan ge gikt.

Tillstånd med högre risk

* Högt blodtryck med medicinering.

* Alkoholöverkonsumtion

* Njursjukdomar

* Blodsjukdomar

* Tungmetallbelastning: Bly, molybden, kvicksilver

* Sockersjuka

* Bisköldkörtelrubbningar

* Vissa former av struma

Binjurebarkssvikt.

Vanlig behandling
Den "vanliga" behandlingen vid gikt beskrivs i Läkemedelsboken 97/98 sid 648-649: och texten där har förenklats och försvenskats:

Kristallartriter: Artrit (ledinflammation) där vävnadsskadan orsakas av inlagringar av salter som naturligt förekommer i kroppen men som finns i för står mängd vid en del tillstånd.

Typiska tecken för kristallartriter:

* Drabbar medelålders - äldre individer

* Drabbar män oftare än kvinnor

* Mono- eller oligoartrit. (Drabbar en led eller ett mindre antal leder) till skillnad från t.ex. ledgångsreumatism som drabbar många leder samtidigt i kroppen: polyartrit)

* Plötsligt insjuknande

Kristallartriter debuterar med plötsligt insättande artrit med svåra smärtor. De vanligaste kristallartriterna är betingade av urat (urinsyra) eller pyrofosfatkristallutfällning i ledhålan. Oberoende av kristalltyp är symtomen likartade, med hastigt påkommande intensiva smärtor i en eller få leder, vid gikt ofta i stortåns grundled. Man  finner klassiska tecken på inflammation i den drabbade leden, med hudrodnad, svullnad, värmeökning och ömhet.

Diagnosen ställs genom att man suger ut en del av ledvätskan i den svullna leden och med mikroskopiskt påvisande av typiska kristaller, som är nålformade vid gikt och oregelbundna vid pyrofosfatsynovit (pseudogikt). Vid svårigheter att suga ut ledvätska kan ledhålan spolas med en mindre mängd koksaltlösning, varvid ett par droppar erhålls för diagnostik. Denna procedur är dessutom till viss del även terapeutisk (botande). Efter flera attacker ses röntgenologiskt "biljettklipp", på grund av att benet närmast brosket i leden vittrar bort inom ett litet område vid gikt och karakteristiska linjära förkalkningar vid pyrofosfatsynovit. S-urat (urinsyrahalten i blodet (S=serum)) är ofta förhöjt, men kan vara normalt vid gikt. Vid gikt bör blodsjukdomar, med ökad uratproduktion eller nedsatt utsöndring vid njursvikt, uteslutas med hjälp av rutinprov. Observera att diuretika (vätskedrivande medel) givet i högre koncentration  kan utlösa ett giktanfall.

Behandling av kristallartriter

* Pyrofosfatsynovit: Att suga ut ledvätskan med kristallerna och ge kortison i ledhålan är oftast tillräcklig terapi vid pyrofosfatsynovit.

Akut gikt; NSAID (Non Steroidal Anti Inflammatory Drugs = Inflammationshämmande medel som Voltaren, Naprosyn, i maximal dos under 4-7 dagar, därefter nedtrappning. Vid NSAID-överkänslighet ges kolkicin kapslar 0,5 mg varannan timme, till besvärsfrihet eller gastrointestinala biverkningar i form av diarré eller illamående (vanligtvis efter ca 6 mg). Behandlingen är mest effektiv om den på börjas inom 24 timmer efter symtomdebut. Efter den akuta attacken ges 0,5 mg 3-4 gånger/dag under några dagar.

Biverkningar: Diarré och illamående är vanliga biverkningar. Benmärgspåverkan med blodplättsbrist (kan ge blåmärken, blödningar)  och även svår brist på vita blodkroppar har beskrivits efter långvarig behandling.

* Långtidsbehandling av gikt. Allopurinol (Finns i t.ex. Xyloric) hämmar enzymet xantinoxidas och minskar produktionen av urinsyra. Allopurinol används inte vid akuta giktanfall och bör endast ges efter upprepade giktanfall eller vid kraftigt förhöjt S-urat (för att hindra njursvikt). OBS - giftiga, (toxiska) nivåer av det senare'. Allvarlig interaktion med azatioprin! (Finns bl a i Imurel)

Ett alternativ till allopurinol är probenecid, som hämmar njurens återupptagande av urinsyra.

För att motverka utfällning av urinsyra i urinvägarna bör urinen alkaliseras med natriumbikarbonat (3-6 g/dygn) och diuresen hållas hög (ca 2 l/dygn).

Lokalisation

Vanligen förekommer inflammationen i stortåns grundled (podager), men gikt i andra leder är inga ovanligheter. Vid en genomgång av en patientgrupp med giktattacker hade 76% någon gång haft en attack i stortåled, 50% någon gång i fotleden eller i någon annan del av foten (stortåleden borträknad), 32% i knäled och 10% i fingerleder.

Komplementär behandling

Till för några år sedan fanns det tusenåriga  preparatet kolchicin fortfarande på apoteket i kapselform. Det fick stå tillbaka för de inflammationshämmande medlen eftersom de gav relativt vanliga och kraftiga  magbiverkningar. Om  patienten är allergisk mot inflammationshämmande tabletter. (kan ge förvärrad astma mm, se Ond Cirkel ovan) återstår då bara att ge injektioner av kortison. För den som vill utnyttja den komplementära medicinen finns det en hel del alternativ. Colchimindroppar används inte så mycket nu för tiden heller även om magbiverkningarna var betydligt lindrigare men för den allergiske kan hela  behandlingsprogrammet som det är utformat vid svenska hälsohem vara mycket värdefull. Biverkningarna är ju positiva med  flera samverkande faktorer. Kosten innehåller låg halt av urinsyrabildande purinämnen men samtidigt är den rik på naturliga  antioxidanter som skyddar cellerna vid inflammation. Många människor tål Zyloric utmärkt men andra kan drabbas av hudutslag, illamående, astma, blodförändringar eller ledsmärtor. Ett lätt illamående med lätta former av dessa biverkningar är vanligare än att man får biverkningarna i dess mest uttalade, kraftiga form och även denna lindriga biverkning kan vara  skäl nog att prova en alternativ behandling.

Den som vill fördjupa sig ytterligare finner mera att läsa i boken "Tallmogårdens väg till Hälsa", av dr Karl-Otto Aly, Hälsokostrådets förlag och här kommer ett reviderat utdrag ur kapitlet om Gikt.

Gikt (arthritis urica)

Gikt är en reumatisk ledsjukdom och ämnesomsättningsrubbning som karaktäriseras av inlagringar av urinsyra i olika leder och bindväv, från början ofta i stortårnas grundleder (podagra). Senare kan det bli urinsyreinlagringar även på andra platser, bl a kan det bildas urinsyrenjurstenar. Man finner höga urinsyrehalter blodet. Vid giktattacker får patienten svullna, ömma, rodnande leder och feber. Sjukdomen är en typisk välståndssjuk dom, ofta kopplad till hög alkohol- och köttkonsumtion samt övervikt.

Speciell diet

En purinfattig, vegetarisk kost rekommenderas. Purinrika födoämnen är kött, speciellt inälvsmat (bräss, lever, njure),  köttextrakt, vissa fisksorter (sill, makrill), spenat, sparris, baljväxter, jäst och jästextrakt samt öl. Dessa födoämnen  bör därför undvikas. 

Örter/naturmedel

Rikligt med dryck, speciellt vattendrivande teer, solidago, gullriste, åkerfräken, nässelte och -saft rekommenderas samt Colchimindroppar, 10 dr x 3.

Besksöta - Kanadabinka - Linnea ("Giktegräs") - Röda vinbär - Skvattram - Smultron - Biotin (vitamin B8) - Tibastbark (obs utvärtes, giftigt) - Isop - Besksöta - Vattenklöver - Askblad och bark - Rosettjungfrulin - Arnica montana-

Fysio-hydroterapi

Vid akuta giktattacker gör man kalla inpackningar. Mellan anfallen kan man ta heta bad, t ex med Pela gyttjeextrakt. Mycket motion - alla typer av fysisk aktivitet är bra. Massage, undervattensmassage, bindvävsmassage samt lokalt elektroterapi och ultraljud har god effekt.

Övrigt

Jämför reumatism. Om fastebehandling utlöser giktattacker måste fastan eventuellt avbrytas eller också kan man  försöka tillföra mer baser (t ex Basica 1 tsk x 3).

Kostråd för patienter med gikt

Kan ätas

Purinfattig kost, undantagsvis eller sparsamt av det som står inom parentes:  (Mjölk), surmjölksprodukter, kärnmjölk, mild mager ost (grädde), (ägg), (smör), kallpressade växtoljor, reformmargarin. Alla sorters bröd, speciellt fullkornsbröd och hårt bröd, makaroner och nötter. Alla sorters bär och frukter, citron, apelsin, äpplen, päron m m Gurka, morötter, grönkål, vitkål, potatis, lök, jord- och kronärtskockor, melon, persilja, purjolök, rabarber, rädisor, rödkål, blomkål, sallad, selleri och tomater. (Te, kaffe, choklad) mineralvatten, fruktjuicer, örtte.

Bör undvikas

Födoämnen med medelstort innehåll av urinsyrebildande purinämnen: Kyckling, broiler, duva, rapphöns, får, fasan, gås,  kanin, kalv, oxe, svin, vilt, kalkon, and, ål, aborre, gädda, hälleflundra, homfisk, klippfisk, lax, makrill, rödspätta, sill, torsk, tonfisk, laxöring, hummer, räkor, krabba, musslor och ostron. 

Förbjudet

Födoämnen med stort innehåll av purin-ämnen: All inälvsmat, lever, njure, bräss, hjärna, benmärg, köttbuljong,  köttextrakter. Småsill och sardiner. Ärter, bönor, linser, svamp. Alla ölsorter, jäst, jästtabletter.

Ur Tallmogårdens väg till Hälsa, av dr Karl-Otto Aly

PSA-test

Information för Dig som kontrollerar PSA i samband med Multitesten.

Forskare vid Uppsala Akademiska Sjukhus har kunnat  visa att  Zyloric kan ge falskt höga PSA-värden. (Prostata Specifikt Antigen=ämne som finns i högre halter vid prostatacancer)  Blodnivåerna på PSA används som markör för prostatacancer. Normalt ligger värdet under 4 mikrog/l. Högre värden kan tyda på cancer. I en studie på friska försökspersoner har man visat att PSA  värdet kan höjas med så mycket som 60% av Zyloric.