Basilika

Ocimum basilicum

KRANSBLOMMIGA VÄXTER

Lamiaceae

Basilika är ett av Orientens äldsta läkemedel. Växten hör hemma i Indien men infördes i Europa långt före vår tideräkning. Numera används den främst som krydda i sallader, soppor och kötträtter. Av de olika basilikaarterna används framför allt den storbladiga Ocimum basilicum och den mycket nära besläktade Ocimum minimum, vars blad är betydligt mindre men har en ännu finare arom.

Basilikans ljuva doft och smak av nejlika och mysk kommer av en flyktig olja som innehåller estragol (finns även i kryddväxten dragon), och eugenol (förekommer också i kryddnejlika).

Basilika blad bör om möjligt användas färska, då en del av de aktiva ämnena går förlorade vid torkning.

Ämnena i bladen verkar kramplösande och lugnande - förr i världen ordinerades basilika som medel mot hysteri. Färska, finfördelade basilika blad verkar dämpande på hudirritationer. Basilika är en av de många kryddor som ingår i chartreuselikören.

Förekomst: Uppträder vildväxande i Indien. Odlas ofta, främst i Medelhavsländerna. Kan odlas som ettårig även i vart land, men är ganska ömtålig.

Kännetecken: I sitt hemland en flerårig, buskartad växt, som blir 30 40 cm hög Stjälk fyrkantig, lätt brytbar. Blad smalt äggrunda. De sitter motsatta efter stjälken. Blommor vita rödlätta (juni september), ganska små, mycket rika på nektar. Frukten består av en svartbrun klyvfrukt med fyra delfrukter. En mindre art, O minimum, som bara blir 20 cm hög, odlas även. Doft och smak aromatisk, något salt

Använda växtdelar: Hela ovanjordiska delen av växten. Färsk och torkad växt används.

Innehållsämnen: Eterolja (0,2-1 %) med linalol, linalylacetat, cineol. eugenol och estragol.

Medicinsk verkan: Te av torkad växt, som har angenäm smak och lukt. är kramplösande, lugnande och matsmältningsbefrämjande. Sårläkande vid utvärtes bruk.

Användning: Huvudsakligen som krydda.