Humlesuga

Betonica officinalis

Läkebetonika

KRANSBLOMMIGA VÄXTER

Lamiaceae

Humlesuga är en styvt upprätt, flerårig ört. Stjälkens topp pryds av purpurröda blommor i ett kort ax. Växten hör hemma i Mellaneuropa men förekommer sällsynt även i den sydligaste delen av vårt land.

Denna urgamla läkeört var känd redan i det forntida Egypten och betraktades av greker och romare nästan som ett universalmedel; i en text som tillskrivs kejsar Neros livläkare nämns minst femtio sjukdomar som humlesugan skulle lindra eller bota. Sedermera föll örten mer eller mindre i glömska, och det är inte många av dess underbara egenskaper som har kunnat bekräftas. Den innehåller stora mängder garvsyra och verkar framför allt adstringerande. Den färska jordstammen smakar mycket bittert och verkar kräkningsframkallande. Omslag av de färska bladen används inom folkmedicinen för att påskynda läkningen av bensår och liknande. Invärtes ges humlesuga som te, destillat eller pulver. Förr trodde man att örten kunde bota huvudvärk, varför man satte den i hattfodret!

OBS! Kan framkalla kräkningar!

Förekomst: Humlesugan är ytterst sällsynt i vårt land och finns numera kvar på bara en enda lokal i Skåne. Fridlyst! Den förekommer talrikare i Europas kontinentala delar och växer på magra ängar och i skogskanter upp till 1800 m över havet.

Kännetecken: En flerårig ört som blir 30~0 cm hög. Stjälk styvt upprätt och fyrkantig med ett fåtal bladpar. Blad långsträckt hjärtlika och grovnaggade. De nedre bladen är skaftade medan de övre sitter direkt på stjälken. Blommor purpurröda, ibland rosa i täta avlånga blomställningar (augusti). De enskilda blommorna är tvåläppiga. Foderbladen är korta med 5 tänder. Nötter 4. Jordstam kort. Smak bitter, skarp.

Använda växtdelar: Jordstam, blad.

Innehållsämnen: Garvämne, betain och de besläktade ämnena stachydrin, betonicin och turicin.

Medicinsk verkan: Adstringerande, sårläkande, kräkningsframkallande, laxerande, upphostningsbefordrande.

Användning: Har sedan gammalt haft anseende som stärkande och febernedsättande medel, numera som sårmedel.