Löksuga

Teucrium scordium

Lökgamander

KRANSBLOMMIGA VÄXTER

Lamiaceae

Löksugans rotslående stam kryper i gyttjan på fuktängar och på sjö- och åstränder och skjuter ut talrika utlöpare som tillsammans med fröspridningen svarar för fortplantningen. I toppen övergår stammen till en upprätt blad- och blombärande del. Den grekiske naturforskaren Theocrastos kallade örten skordion - av det grekiska ordet skorodor, vitlök - på grund av den vitlöksartade lukt som den utsänder framför allt när man gnuggar den mellan fingrarna. Denna lukt försvinner emellertid vid torkningen. Löksugan hade tidigare - förmodligen med orätt- rykte om sig att kunna förhindra förruttnelse. Under medeltiden ingick den, tillsammans med flera tiotal andra örter samt huggormskött och djurben, i det berömda universalläkemedlet teriak. På 1500-talet framställde den italienske läkaren och humanisten Girolamo Fracastoro av löksuga ett medel mot pesten som sägs ha räddat livet på många människor under den pestepidemi som rasade i Basel 1668.

Löksuga kan användas till färgning av ylle; den ger en skarpt grön färg som kan mildras till en vackert olivgrön nyans om man tillsätter järnsulfat i färgbadet.

Förekomst: Växer i större delen av Europa samt Främre Asien och Nordafrika. Finns i Sverige allmänt på Öland och Gotland, sällsynt och lokalt i Skåne, Blekinge och Östergötland och där numera flerstädes försvunnen. Trivs bäst på kalkrik jord, gärna vid dikeskanter och dammar, stränder och på fuktiga ängar.

Kännetecken: En flerårig, 10-20 cm hög ört med vågrät jordstam och nedliggande rotslåen de utlöpare. De mjukhåriga stjälkarna bär avlånga och glest grovsågade, oskaftade blad, som är grågröna till färgen. Blommor purpurröda eller violetta (juli-september) i fåblommiga knippen i de övre bladvecken. Fodret är ullhårigt och avslutas med fem nästan lika stora tänder. Det har en säckliknande utvidgning vid basen. Kronan saknar överläpp. Frukterna är som mogna bruna med stora gropar på ytan. Lukt lökartad. Smak löklik, bitter.

Använda växtdelar: Blommande grenspetsar.

Innehållsämnen: Bitterämne, garvämne. Ringa halt eterisk olja, kolin.

Medicinsk verkan: Stimulerande, sårläkande, febersänkande.

Användning: Vid magkatarr, aptitlöshet. Utvärtes till tvättning av svårläkta sår.