|
Sårläka | Foto: Fabelfroh |
Sanicula europaea L.
FLOCKBLOMSTRIGA VÄXTER
Apiaceae (Umbelliferae)
I släktnamnet Sanicula döljer sig det latinska ordet sanare, läka, men detta och det svenska namnet till trots hör växten inte längre till de viktiga läkeörterna- många föredrar i stället kanske
småborre eller trampgräs.
Sårläka lovordades emellertid av Matthiolus och Hieronymus Bock och var tidigare föremål för odling. Växten ingick också länge i olika beredningar som läkarna ordinerade mot lungblödningar och magsmärtor.
Krossade, färska blad av sårläka har lagts på kontusioner och blodutgjutningar för att underlätta resorptionen. Också ett utdrag har använts till omslag vid kontusioner och benbrott eller till tvättning av sår; det skall bidra till att såren läks utan att vara sig. Kokade i vatten och sötade med honung har sårläkans blad använts i folkmedicinen vid sjukdomar i luktvägarna och katarrer, vid magblödningar och andra blödningar. Den används också som gurgelvatten vid inflammationer i munslemhinnan. Sårläkan finns i skuggiga lövskogar på fuktig, näringsrik mark. Stjälken bär vid marken handflikiga, övervintrande blad som kan samlas in före blomningen och på hösten.
Förekomst: Mindre allmän på bättre mark i skuggiga skogar, upp till Dalsland. Dalarna och Hälsingland.
Kännetecken: En 20-40 cm hög flerårig ört. Stjälk vanligen upprätt utan eller med några få oskaftade blad. Basalblad handflikiga, långskaftade, mörkgröna, glansiga. Blommor vita eller med rosa anstrykning (juni-juli), i små täta toppställda huvuden. Varje stjälk har 3-5 huvuden på något olika långa skaft. Varje blomma har 5 små foderblad och 5 kronblad. Klyvfrukt avrundad, med krökta borst. Jordstam kort, brun, tradig. Doft stark. Smak bitter, adstringerande.
Använda växtdelar: Jordstam, insamlad på hösten. Hela växten, insamlad i maj-juni och torkad på luftig och skuggig plats.
Innehållsämnen: Allantoin, saponiner, garvämnen, eterisk olja, organiska syror.
Medicinsk verkan: Adstringerande, sårrenande, sårläkande. Antimikrobiell effekt.
Användning: Utvärtes till bad, till indränkning av kompresser för behandling av svårläkta sår. Till sköljning av mun och svalg och till gurgling.