Vallört

Symphytum officinale L.

Äkta vallört

STRÄVBLADIGA VÄXTER

Borapinaceae

På dikesrenar, längs vägar och i gamla trädgårdar höjer sig vallörtens grova, sträva stjälk med de karakteristiska långa, hängande bladen. Namnet Symphytum kommer av grekiska symfyein, växa samman, och användes i forntiden som beteckning på en rad örter vilka i likhet med vallörten ansågs hjälpa vid benbrott.

Även det svenska namnet anspelar på denna läkande förmåga - det är besläktat med verbet välla, som betyder svetsa, läka ihop; örten har dialektalt även kallats vällört och benvälla. Jordstammen har framför allt använts som omslag på svårläkta sår.

Nyare undersökningar tycks bekräfta vallörtens läkande egenskaper just i fråga om sår och benbrott. Roten innehåller garvämne och har genom sin höga slemhalt en inflammationshämmande, retningslindrande verkan, särskilt vid nervinflammationer. Genom den eteriska oljan tillkommer en antibakteriell verkan. Överdriven förtäring av "vallörtsrot" kan emellertid få allvarliga följder - det har förekommit fall där den pulvriserade roten svällt och tunntarmen helt har täppts igen av vallörtsfibrer.

OBS! Invärtes bruk av pulvriserad rot ej tillrådligt.

Förekomst: Ursprunglig i Sydösteuropa och Västasien. Tämligen sällsynt upp till södra Värmland och Uppland, lokalt upp till Västerbotten. Växer på kulturmark beståndsbildande. Allmännare och snarlik är uppländsk vallört, Sx. uplandicum.

Kännetecken: En 30-80 cm hög, flerårig ört. Stjälk upprätt, med breda lister av de nedlöpande bladen, förgrenad. Blad elliptiska-lansettformade, strävhåriga. Blommor violetta, rosa eller gulaktiga (juni-augusti), i förgrenade knippen. Krona klocklik med 5 små, utåtböjda tänder. Rot utanpå svart, inuti vit, rik på slem. Doftlös. Smak syrlig, adstringerande.

Använda växtdelar: Färsk och torkad rot.

Innehållsämnen: Slem, ca 30%, garvämnen allantoin. Eterisk olja, spår av alkaloider.

Medicinsk verkan: Invärtes inflammationshämmande, retningslindrande. Utvärtes sårläkande, antibakteriell, stimulerar cellväxten. Invärtes ger låg dos blodtryckssänkning, högre dos svag blodtryckshöjning och lätt laxerande verkan.

Användning: Endast för utvärtes bruk som gröt av färsk rot till omslag på svårläkta sår.