Humorterapi

Humorterapin bygger på att skrattet har en rad positiva effekter på både kroppsliga och själsliga funktioner.

Att "ett gott skratt förlänger livet" är en gammal sanning som åter kommit till heders. En av de första som använde sig av humorterapi var en kirurg på 1200-talet vid namn Henri de Moudeville som brukade berätta roliga historier för sina patienter efter operationerna. Han har haft flera efterföljare, och nu används humorterapi bl.a. i USA som komplement till annan medicinsk och psykologisk behandling. I Sverige har Lars-Eric Uneståhl bidragit till att införa humorterapi både inom den etablerade och den alternativa vården.

Gelotologi (av grekiskans gelos = skratt) är namnet på vetenskapliga studier av skrattet och dess effekter. Man har funnit att ett gott skratt har omfattande verkningar på kropp och själ; produktionen av endorfiner (smärtstillande ämnen) ökar, blodflödet stimuleras, många muskler i kroppen får arbeta varigenom även inre organ bearbetas med en form av inre massage, musklerna som spänns och sedan slappnar av blir starkare av gymnastiken, och pulsen och blodtrycket ökar under skratt för att sedan sjunka till en nivå under det normala. Både kropp och själ når efter skrattet ett tillstånd av djup avslappning och balans. Smärta minskar och matsmältningen stimuleras samtidigt som många kalorier förbrukas.

Det är också känt att glada och positiva patienter svarar bättre på behandling och blir fortare friska än ledsna och pessimistiska patienter. I humorterapin ingår även attitydträning: att skapa positiva självbilder och framtidsbilder.

Humonerapi används i samband med både somatisk och psykologisk behandling.