Laserterapi

Laserterapi innebär användning av rent och koncentrerat Ljus för att påverka kroppens vävnader och funktioner.

Ordet laser är de sammansatta begynnelsebokstäverna i Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation, vilket ungefär betyder ljusförstärkning genom stimulerad utsändning av strålning. En laserapparat avger en stråle rent enfärgat ljus (elektromagnetiska vågor), där ljusvågorna har samma frekvens och våglängd och fortplantar sig nästan parallellt. Ljuset från en laser kan avges i form av en smal koncentrerad stråle, som kan vara antingen kontinuerlig eller pulsad.

Lasern har utvecklats under 1900-talet, och 1960 framställdes den första lasern för medicinsk användning. Levande celler reagerar olika på olika sorters ljus, och lasern används i dag på olika sätt i medicinska sammanhang: - Skärande lasrar på 10-100 watt används som skalpell och för att förstöra vävnader (får endast användas av läkare och tandläkare med specialistkompetens).

- Brännande, blekande lasrar på 1-10 watt med vilka t.ex. födelsemärken kan brännas bort.

- Biostimulerande lasrar på 1-10 milliwatt används av bl.a. hudterapeuter för behandling av acne och ärr och av fysioterapeuter vid idrottsskador m.m.

All laserutrustning måste vara typgodkänd av Statens Provningsanstalt och förses då med varningsmärke och typgodkänningsnummer. Alla lasrar, utom de svagaste av de biostimulerande, måste dessutom vara godkända av Statens Strålskyddsinstitut (SSI).

Det finns olika lasertyper beroende på vilket eller vilka ämnen som ingår i apparaten och som bestämmer vilken våglängd lasern får. De som vanligen används av t.ex. hud och fysioterapeuter är HeNe-laser (helium-neon, kontinuerligt rött ljus) och GeAs-laser (gallium-arsenid, pulsat osynligt ljus).

Laserljuset är en form av elektromagnetisk strålning. En del av den strålning som tränger in i kroppens vävnader omvandlas till andra energiformer, såsom termisk (värme-), kemisk, mekanisk eller kinetisk (rörelse-) energi. Den största delen absorberas som värme, som kan omvandlas till rörelse. Överföringen av de elektromagnetiska vågorna från strålningen kan alltså sätta igång olika processer i kroppen för att stimulera läkning av olika störningar i kroppens vävnader.

Den biostimulerande lasern - den aktuella i alternativa sammanhang - uppges ha bl.a. följande effekter på kroppen:

- ökad blodgenomströmning,

- påskyndad sårläkning och minskad ärrbildning,

- förhöjd ämnesomsättning i cellerna genom att genomsläppligheten ökas,

- led- och muskelsmärtor motverkas,

- immunförsvaret stimuleras.

Laser används också som en form av akupunkturbehandling. När vissa delar av kroppen lider av stor brist på energi vid svårare problem, anses det ibland inte tillräckligt med enbart nålakupunktur. Då måste i stället kroppen tillföras energi utifrån för att få kraft att reparera sig själv. Elektromagnetisk strålning, som i lasern, är en form av energi som kroppen kan ta upp. Vanligen används HeNe-laser på akupunkturpunkterna för att tillföra dessa energi.