Forskningen gäller olika upplägg: förebyggande ryggträning, individuell behandling vid bäckensmärta och bredare behandlingsprogram med flera delar. Resultaten behöver därför knytas till det program och det besvär som faktiskt undersöktes. [2] [3] [4]

Återkommande ryggbesvär: återfall och smärta är olika utfall

I en randomiserad studie från 1999 deltog 77 personer som hade haft återkommande ländryggsbesvär, avslutat behandling och återgått i arbete. Programmet omfattade gruppträning och ergonomisk undervisning under 13 veckor. Under det följande året rapporterades färre återfall i träningsgruppen. Smärta och funktion förbättrades i båda grupperna utan säker skillnad mellan dem; sjukfrånvaron skilde sig inte heller säkert. [2]

Vid treårsuppföljningen 2001 återstod 66 deltagare. Skillnaden i återfall bestod, medan smärta, funktion och sjukfrånvaro fortfarande inte skilde sig säkert. Detta var samma ursprungliga studie, inte en oberoende upprepning. Kontrollgruppen fick söka annan behandling eller träna på egen hand. [5]

Resultaten ger stöd för det undersökta förebyggande programmet vid återkommande ryggbesvär. De visar inte att Mensendieck-träning generellt ger bättre smärtlindring än andra träningsformer. De äldre rapporterna har här lästs som originalsammanfattningar; finansiering och fullständiga metoduppgifter har inte verifierats. [2] [5]

Bäckensmärta: metoden ingår i en större behandling

En randomiserad studie från 2006 undersökte Mensendieckbaserad somatokognitiv terapi: kroppslig träning kombinerad med arbete kring uppmärksamhet och reaktioner. Kvinnor med långvarig bäckensmärta fick gynekologisk standardvård med eller utan tillägget. Originalsammanfattningen rapporterar förbättrad smärta och rörelsefunktion under tre månader. Fulltextens gruppjämförelser och finansiering har inte verifierats här. [3]

En senare studie från 2020 jämförde ett grupprogram med kroppskännedom, undervisning och psykologiska inslag med fysioterapi i primärvården. Av 62 kvinnor följdes 51 upp efter ett år. Smärtan minskade i genomsnitt 1,2 poäng mer på en tiogradig skala med grupprogrammet. Skillnaden var statistiskt säker, men forskarna bedömde dess praktiska betydelse som osäker. De flesta andra utfall, bland annat livskvalitet, skilde sig inte säkert. Programmet prövade flera behandlingsdelar tillsammans. Studien finansierades av norska fysioterapi- och regionala sjukvårdsmedel; finansiärerna uppgavs sakna inflytande över genomförandet. [4]

En översikt publicerad 2025 omfattade 38 randomiserade studier med 2 168 kvinnor och stödde smärtlindring med kombinerad fysioterapi. Tillförlitligheten bedömdes som hög på kort sikt och måttlig vid mellanlång uppföljning. Det är stöd för sammansatta fysioterapeutiska insatser, inte ett separat effektmått för Mensendieck-träning. Översiktens originalsammanfattning har lästs. [6]

Säkerhet och anpassning

Vid balansövningar rekommenderar 1177 att ha stöd nära till hands och avbryta om det gör ont, känns otryggt eller ger yrsel. En fysioterapeut kan hjälpa till att anpassa träningen. Det är allmänna träningsråd, inte en särskild säkerhetsprövning av Mensendieck. [7]

Sök vård direkt på vårdcentral eller jourmottagning om ryggsmärta förenas med svårigheter att känna kissnödighet, urinläckage, nedsatt känsel kring underliv eller ändtarm, eller svaghet eller domningar i båda benen. Sök akutmottagning om mottagningarna är stängda eller inte kan ta emot. [8]

Utgivare och intressen

Enligt utgivarens uppgifter säljer Lundberg Selection AB inga fysiska produkter men har egna digitala finder-produkter och verktyg på homeopati.se, illnessfinder.com, remedyfinder.net, sanabit.com och webhomeopath.com. Utökade betalfunktioner på alternativmedicin.se övervägs; något beslut är ännu inte fattat. Uppgifterna lämnades av utgivaren den 6 september 2026. Dessa kopplingar redovisas för att läsaren ska kunna bedöma utgivarens intressen.

Källor

  1. Norsk Fysioterapeutforbund. Mensendieck. Lästs 9 september 2026.Fackförbundets historik och metodbeskrivning lästa; används för metodidentitet, inte som oberoende effektbevis.
  2. Soukup MG et al. The effect of a Mensendieck exercise program as secondary prophylaxis for recurrent low back pain. Spine. 1999;24:1585–1591; discussion 1592.Originalsammanfattning läst: urval, randomisering, återfall, smärta, funktion och sjukfrånvaro. Fulltext och finansiering inte verifierade.
  3. Haugstad GK et al. Mensendieck somatocognitive therapy as treatment approach to chronic pelvic pain: results of a randomized controlled intervention study. Am J Obstet Gynecol. 2006;194:1303–1310.Originalsammanfattning läst; gynekologisk vård med eller utan tillägg. Fulltextens gruppjämförelser och finansiering inte verifierade.
  4. Nygaard AS et al. Group-based multimodal physical therapy in women with chronic pelvic pain: A randomized controlled trial. Acta Obstet Gynecol Scand. 2020;99:1320–1329.Originalets metod, tabeller, resultat, begränsningar och finansiering lästa. Kombinerad behandling jämförd med annan fysioterapi.
  5. Soukup MG et al. Exercises and education as secondary prevention for recurrent low back pain. Physiother Res Int. 2001;6:27–39.Originalsammanfattning läst. Treårsuppföljning av samma 77 deltagare; 66 följdes upp. Fulltext och finansiering inte verifierade.
  6. Starzec-Proserpio M et al. Effectiveness of nonpharmacological conservative therapies for chronic pelvic pain in women: a systematic review and meta-analysis. Am J Obstet Gynecol. 2025;232:42–71.Originalsammanfattning läst: 38 studier, 2 168 kvinnor. Kombinerad fysioterapi, inte enbart Mensendieck. Finansiering inte verifierad.
  7. 1177. Träna balansen. Uppdaterad13 augusti2026.Sinnesinformation, anpassning, stöd och säkerhet vid träning lästa.
  8. 1177. Ont i ryggen. Hämtad 2026-09-08.Avsnitten om vårdkontakt och undersökning lästa; akuta svenska vårdvägar.