Polaritetsterapi

Polaritetsterapi syftar till att med framför allt beröring återställa kroppens energibalans så att de självläkande krafterna kan verka.

Polaritetsterapin utarbetades på 1940-talet av österrikaren Randolph Stone (1890-1981), senare verksam i USA. Han arbetade bl.a. som osteopat och kiropraktor och drev en egen praktik mellan åren 1914 och 1972. Stone tog starkt intryckt av olika traditionella terapisystem som den indiska och den kinesiska medicinen. När han på 70-talet flyttade till Indien fick Pierre Pennetier i uppdrag att fortsätta utveckla polaritetsterapin.

Termen polaritet kommer från den tudelade princip som genomsyrar allt i universum: sol och måne, ljus och mörker, manligt och kvinnligt, positiva och negativa elektriska laddningar osv.

Utgångspunkten i polaritetsterapin är att det finns ett cirkulerande energifält runt omkring och genom kroppen, en form av elektromagnetisk energi som också kallas livskraften, och som laddar varje cell. Kroppen har magnetiska poler: positivt laddat upptill, negativt nertill; höger sida av kroppen är positivt och vänster sida negativt laddad. Kroppen kan även delas in i horisontella zoner som anses ha olika elektriska potentialer: positiva, negativa och neutrala områden. Inom och mellan dessa zoner strömmar energin. Vid stress kan energiströmmen försvagas och blockeras, vilket medför förändringar i energiflödet mellan olika zoner och därmed förbundna inre organ.

Stone menade att det i kroppen finns fem viktiga energicentra som motsvarar de fem elementen i den indiska medicinen: eter, luft, eld, vatten och jord. Det eteriska centrat styr rösten, halsen och hörseln; luftcentrat styr andning och cirkulation, lungor och hjärta; elden reglerar mage, tarmar och ämnesomsättning; vattnet styr emotionella och hormonella funktioner, medan jorden reglerar utsöndringen via tarmar och blåsa. För att energin skall kunna flöda fritt och hälsa råda, krävs att dessa energicentra är i balans. Centrat vid svanskotans slut är starkt negativt laddat; basen på nackbenet starkt positivt, medan naveln är kroppens neutrala centrum.

Polaritetsterapin siktar in sig på att få hela människan i balans genom att se till tankar och attityder (som påverkar även kroppsliga skeenden) och till det näringsmässiga behovet. Dessutom utförs behandling med händerna, och en person kan också ordineras särskilda övningar som kallas för polaritetsyoga. Målet är att nå en djup och helande avslappning för att frigöra och balansera personens energi.

Polaritetsterapin innefattar övningar som kan utföras på egen hand eller i grupp. Det vanligaste är dock att en person söker balansera en annan persons energi. Därvidlag kan olika metoder användas: 1. En djup massage för att lösa upp blockeringar.

2. Lätt beröring på olika punkter på kroppen.

3. Icke-fysisk beröring, då händerna hålls en bit bort från kroppen för att organisera och leda energin - polarisera den.

Det finns en generell polaritetsterapi för hela kroppen som innefattar olika moment. Dessutom finns en mer specifikt inriktad behandling. Ömma punkter på kroppen anses ofta vara relaterade till obalanser i muskler, ben, organ, vävnader, blod och lymfa. Dessa punkter återfinns i regel vid större leder, och behandlingen inriktas på dessa områden.

Stimulering av en zon påverkar de andra zonerna med lika laddning, så att t.ex. positivt laddade zoner återspeglar andra positivt laddade områden i kroppen. När en positiv och en negativ zon förbinds förmedlas en aktiv energiström dem emellan. Därför används vid behandling t.ex. höger hand på vänster sida av kroppen och tvärtom.

När hela energifältet (auran) balanseras genom behandlingen, så slappnar nerver och muskler av. Det är musklernas uppgift att hålla benen i kroppen på plats, och det sägs att förskjutna ben under behandlingen kan falla tillbaka till sitt rätta läge, utan direkt manipulation.

De som utövar polaritetsterapi är måna om att framhålla att det inte rör sig om behandling i egentlig mening, och att den som ger terapin inte är någon "healer". Det är i stället livskraften som står för helandet -det är kroppens natur att hela sig själv. Celler har en förmåga att helas och regenereras om de bara får leva i en gynnsam miljö, vilken uppnås med hjälp av goda tankar och känslor, bra mat och regelbundna fysiska övningar. Polaritetsterapin är en hjälp till självhjälp.