China

Kinabark

Förekomst: Cinchona succiruba, kinaträdet växer i Sydamerikas västra del och odlas i Ostindien. För tinkturen används torkad bark av kvistarna som innehåller ca 20 alkaloider, de viktigaste är: kinin, kinlidin, cinchonin och cinchonidin.

Toxikologi

Kinabarkens mest karakteristiska alkaloid, kinin, är ett kraftigt protoplasmagift och används därför som desinfektionsmedel mot protozoer. Malariabekämpningen genom kinin kan dock inte förklaras utan aktiv med hjälp av organismen. I blodet kan man inte uppnå tillräckligt höga kininkoncentrationer för att döda malariaalstraren. Kinin verkar hämmande på vävnadsenzymerma med störd värmereglering som följd. China framkallar feber, vilket var HAHNEMANNs iakttagelse som bidrog till upptäckten av simileregeln. Vidare förorsakar kinin blödningar med åtföljande mjältförstoring, samt övergående blindhet och dövhet med öronsus. Kinin verkar p kapillärsystemet med kyla, sänkt puls och kollaps.

Etiologi: Följd av överansträngning, kronisk sjukdom, rekonvalescens. Följd av feber, blödning, förlust av kroppssafter, tuberkulos.

Modaliteter: Sämre: kyla, väta, beröring, mat, vila, sömn, ljus, ljud, periodiskt.

Bättre: värme, hårt tryck.

Konstitution: Gulblek, svag, svettig, retlig, överkänslig, utmattad.

Indikationer: Periodisk huvudvärk, trigeminusneuralgi, Ménlére, bronkit, gastrit, profylaktiskt vid gallbesvär, meteonism, gallkolik, menorrhagi, urtikaria, Quinckes ödem, polyarthritis, rheumatica, gikt, malaria, tuberkulos

Potens: D6 och högre.

Jämförelse: Arsenicum, Cedron, Lycopodium, Carbo vegetabilis, Phosphorus, Sulfur.