|
Crotalus Horridus | Foto: Clinton & Charles Robertson |
Gift från skallerorm
Toxikologi: Skallerormgiftet har en påfallande hemolytisk effekt och trots de alarmerande begynnelsesymtornen är det många som har överlevt bettet. Från bettstället utbreder sig snabbt ett kraftigt ödem med följande flödning i vävnaderna. Blodutgjutningen kan anta svart, blå eller gul färg. Den drabbade blöder ofta ur alla kroppsöppningar, blodet är mörkt och koagulerar inte. Den homeopatiska användningen omfattar: septiska processer med blödningstendens, klimakteriebesvär och Morbus basedow.
Etiologi: Följd av infektionssjukdomar, tromboser. Följd av variga inflammationer, blodsjukdomar.
Modaliteter: Sämre: periodiskt (varje år), fuktigt varmt väder, omslag från kallt till varmt, på morgonen, efter uppvaknandet.
Bättre: av njutningsmedel, framförallt vin, frisk luft.
Konstitution: Blek, gul, kall, fuktig.
Indikationer: Blödningsbenägenhet, septiska förlopp, infektioner, akut myokardit med kollaps, klimakteniella cirkulationsvesvär, difteri, gangrän, giftstruma.
Potens: D12 - D30.
Jämförelse:
Lachesis, Naja , Pyrogenium.