Äkta Kastanj

Castanea sativa Mill.

BOKVÄXTER

Fagaceae

Det finns i Medelhavsområdet och den södra delen av Mellaneuropa stora skogar av äkta kastanj, men eftersom trädet tidigt blev föremål för odling kan man inte alltid med säkerhet säga om en förekomst är naturlig eller har uppstått genom plantering. Kastanjeträdet föredrar kalkfattig, kiselhaltig jord i områden med milda vintrar; det kan odlas i Skåne, men så långt norrut brukar frukterna inte mogna. De unga träden växer till en början endast långsamt, men senare går tillväxten snabbare och vid ungefär femtio års ålder är kastanjeträdet utvuxet. Trädet kan bli mycket ålderstiget, över tusen år gammalt. Fruktbildningen börjar först efter tjugofem eller trettio år, i täta bestånd efter fyrtio till sextio år. De rostade frukterna är välsmakande och näringsrika. Kastanjerna kan även malas till mjöl och användas till bakning.

De adstringerande egenskaperna hos blad och bark gör beredningar på dessa verksamma vid t.ex. diarré. Trädet innehåller också mineralsalter som kan utvinnas och användas som medel vid bristjukdomar.

Förekomst: Inhemsk i Sydeuropa, Nordafrika och Västasien. I Sverige endast odlad i de sydligaste delarna.

Kännetecken: Imponerande träd, som kan bli 25-35 m högt. Grov ekliknande stam. Bark till en början grå, senare brun och uppsprickande i små vertikala plattor. Blad skaftade, 10-25 cm långa, lansettlika, kala, skarpt sågtandade. Hanblommor vitgula (juni-juli) i ca 10 cm långa hängen, som faller av i mitten av juli. Honblommor en knippa vita stift omgivna av outvecklade hängen. Svepeskålen tätt taggig och innehåller vanligen två stora nötter av olika utseende.

Använda växtdelar: Bark, blad, blommor, frukt (september-november), som ej skall lagras i järnkärl.

Innehållsämnen: I bladen och barken finns garvämnen, i frukten kolkydrat, fett, protein. I hela växten finns mineralsalter. vitaminerna B1, B2 och C.

Medicinsk verkan: Adstringerande, mineralsalttillförande, lugnande.

Användning: Vid diarré, mineralsaltbrist.