|
Bok | Foto: Malene Thyssen |
Fagus silvatica
BOKVÄXTER
Fagaceae
De första bokarna uppträdde på jorden under tertiärtiden, då klimatet blev kallare och fuktigare. Eftersom boken trivs i ett klimat med regn och dimma har den etablerat sig i norra halvklotets svala tempererade zon. I Sverige går bokens nordgräns från norra Bohuslän till norra Småland; planterad förekommer den upp till södra Norrland. Skogsbildande uppträder den endast i sydligaste Sverige, framför allt i Skåne.
Det djupa dunkel som sommartid råder i en bokskog gör att markvegetationen blir mycket obetydlig, särskilt om marken är fattig på kalk och näringsämnen. Några örter, t.ex. vitsippan och gullvivan blommar och växer under perioden före lövsprickningen men försvinner sedan åter; endast den underjordiska jordstammen överlever till nästa vår.
Bokens frukter, bokollonen, spelade förr en viktig roll som föda åt svinen. Efter raffinering ger de en mycket god matolja.
OBS! Bokollon är giftiga i större mängd!
Förekomst: Växer på friska näringsrika jordar skogsbildande från Skåne till Bohuslän och södra Småland Norr därom finns boken här och var odlad i mindre bestånd runt större gårdar och slott Även använd som parkträd i olika former.
Kännetecken: 35-40 m högt träd med slät bark, som ung grönaktig, som äldre silvergrå. Blad ljusgröna, undertill något blekare, glänsande, helbräddade, elliptiska. Sidonerver raka med silvervita har i kanten Blomning i samband med lövsprickningen i maj. Hanblommor i en bolliknande på skaft hängande ljusgul samling. Honblommor på ett kort hårigt skaft. Ollon med trekantigt tvärsnitt, glansande mörkbruna sittande i en fyrflikig svepeskål med små taggar på utsidan. Fruktsättningen varierar betydligt mellan olika år.
Använda växtdelar: Bark från 2-3-åriga grenar, ved.
Innehållsämnen: I barken garvämnen; ur veden bereds kreosot, tjära.
Medicinsk verkan: Antiseptisk, adstringerande.
Användning: Boktjära utvärtes vid olika hudsjukdomar. Vattenutdrag av barken till gurgling och sårbehandling.