Krom

Krom

1957 konstaterade forskare att krom ingår i en substans som reglerar organismens tolerans av socker. Detta blodsockerreglerande ämne fick namnet GTF (glucose tolerance factor). Krom finns lagrat i levern i form av GTF. I jonform finns det i alla cellkärnor och på cellernas yttersidor.

Funktion: Vid intagandet av socker stiger blodets kromkoncentration parallellt med mängden insulin. Detta fenomen uppträder inte hos en diabetiker. Insulinet är fullständigt inaktivt tills det kommer i kontakt med kromet på cellernas yttersidor. Kromet byggs in i insulinmolekylen som därmed blir biologiskt aktiv. Även ögonlinsens tillstånd är beroende av krom. Under graviditeten är krom nödvändigt för normal fostertillväxt. Det förebygger åderförkalkning, och GTF ökar organismens tolerans mot alkohol.

Följder av brist: Krombrist är troligtvis en bidragande faktor vid sockersjuka och hypoglykemi. Andra möjliga följder av ett bristtillstånd är grå starr, hjärtsjukdomar, åderförkalkning och störningar i fosterutvecklingen.

Rekommenderad daglig dos: Inte fastslaget, men behovet är sannolikt 0,1-0,2 mg.

Symtom på överdosering: Krom är i stor utsträckning ogiftigt, men vid stora överdoser kan det förorsaka njur- och leverskador, cancer och allergier.

Källor: Öljäst, melass, vetegroddar, rörsocker, svartpeppar, lever, ost och fullkornsprodukter.