Potenserade medel

Alternativmedicin Kliniken

Tel: 08 - 655 13 43
[ Up ]

Potenserade medel, potenser och användningsområde.

Utdrag ur Abstinensbesvär av läkemedelsberoende -behandling med potenserade medel-, Karin Dutina 1998

1.3.1 Kontroll, tillverkning och form för potenserade läkemedel

Potenserade läkemedel framställs genom att man först utvinner, genom speciellt förfarande, en sk. urtinktur. Denna urtinktur potenseras, vilket innebär att urtinkturen förtunnas (späds) och skakas enligt olika skalor och förfaringssätt. Hur det närmare går till beskrivs nedan:

1.3.2 Urtinktur

Ursubstansen framställs enligt speciellt förfarande som ofta innebär att växtdelar, mineraler eller djurdelar läggs i alkohol och får dra. Olösliga mineraler rivs.

I Tyskland arbetar man efter regler som fastställts i HAB (Homöopathisches Arztneibuch) I denna bok beskrivs hur urtinkturen framtas enligt olika bestämmelser (regler)

För varje läkemedel finns en speciell beskrivning ex. av vilken del som ska användas av växten och hur den ser ut. För varje läkemedel anges, efter vilken tillverkningsbestämmelse det skall tillverkas. Läkemedlets egenskaper anges samt en beskrivning av hur läkemedlets identitet prövas. Här finns även angivet läkemedlets renhet och innehållsbestämmelser samt lagringsförfarande. Vidare beskrivs den del av växten, mineralen eller djuret som används och hur det skall förarbetas ex. rivas eller malas, sönderdelas osv. Här beskrivs också varifrån växten mineralen och djuret har sitt ursprung. Vidare anges den exakta alkohol % för framställningen (potenseringen).

Den första HAB kom ut 1934 som en privatutgåva och har sedan dess utvecklats till den HAB som finns idag. Den innehåller allmänna bestämmelser (regler) vid framställning av potenserade läkemedel. Här finns inte bara homeopatiska läkemedel efter Hahnemann upptaget, utan alla förfaringssätt som används för framställning av potenserade läkemedel, exempelvis de antroposofiska tillverkningsbestämmelserna, men även bestämmelser (riktlinjer) vid tillverkning av nosoder eller organpreparat.

I Svergie gäller idag att tillverkare/distributörer av potenserade medel skall inneha GMP certifikat. Detta betyder att tillverkaren tillverkar på rätt sätt och följer de krav som ställs. GMP certifikat utställs av läkemedelsverket. Därefter måste varje läkemedel registreras i dess olika form dilution, globuli och tabletter. Vidare krävs att en utbildad farmaceut ansvarar för kontrollen mm så att högsta möjliga kvalitÈ kan uppnås.

1.3.3 Potenseringen

Först utvinns via speciella förfaranden en sk urtinktur. Denna urtrinktur potenseras sedan enl. olika skalor och skakas. Idag diskuteras olika skakningsmetoder dvs. handskakning eller maskinskakning. Flera tester har gjorts och en del visar att maskinskakade preparat får en högre effekt.

1.3.3.1 D-potenser

Innebär att 1 del urtinktur (substans) och 9 delar alkohol blandas.

Förhållande 1:10

Exempel: D1 -potensen framställs sålunda genom att ta

1 del ursubstans och 9 delar alkohol, därefter skakas blandningen.

För att få potensen D2 tas

1 del D1 substans och 9 delar alkohol, därefter skakas blandningen.

Notis: I bland annat USA och England kallas D-potenser för X-potenser.

1.3.3.2 C-potenser

Innebär att 1 del substans och 99 delar alkohol blandas.

Förhållande 1:100

Som i exemplet ovan för D-potenser fortsätter sedan framställningen av de övriga potenserna med skillnaden att de späds 1:100.

Det är ingen större skillnad i tillvägagångssättet mellan de C- och D-potenser. Det som skiljer dem åt är antal delar som blandas och antal skakningar.

1.3.3.3 LM-potens = Q-potens

Detta är en blandning enligt Organon utgåva nr.6 ß 270 vilken innebär att man vid tillverkningen utgår från en substans i C3. Därefter blandas den i förhållandet 1:50.000. Själva LM-potenseringen är lite mera komplicerad än C- och D-potenser.

1.3.4 Medium för potenserade läkemedel

1.3.4.1 Piller-globuli

Det finns olika storlekar på globuli. De är oftast baserade på rörsocker där det verksamma ämnet sprejas på rörsockret. Det verksamma ämnet sugs in i pillret. Ej så lämpliga för diabetiker då de innehåller rörsocker.

1.3.4.2 Tabletter

Tillverkas oftast mjölksocker och talk. Har mera biblandingar än dilution och globuli.

Ej så lämpligt för laktosintoleranta.

1.3.4.3 Dilution

Substans löst i alkohol. Anses allmänt att det går snabbare att ta upp.

Alkoholhalten är ofta för hög för svenska lagar då 60% och över går under narkotika lagarna i Sverige. Detta förklarar varför dilutioner inte används i Sverige som i andra Europeiska länder.

Vissa ämnen är ej lösliga i låga potenser ex. metaller som oftast ej finns i lägre än D8.

1.4.1 Olika principer (tankesätt) vid val av potenserat läkemedel.

Det finns olika potenserade läkemedel som kan användas för samma sjukdomstillstånd. Dessa potenserade läkemedel används efter olika teorier (principer, tankesätt). Nedan skall jag i korthet försöka ge en bakgrund till en del arbetsmetoder som använder sig av potenserade medel, vilka mera ingående presenteras på de följande sidorna: Dessa är

Homeopati

Medicin: Homeopatiska enkelmedel (potenserade enkelmedel som används enligt homeopatiskt tänkesätt.)

Metod: Homeopatiskt tankesätt (hela människan tas hänsyn till),.

Används för att bota hela människan eller mot specifikt symtom, om det homeopatiska tankesättet används.

Den holländske homeopaten Ab Stratmann kallar homeopatiska enkelmedel som inte verkar så brett utan går mera på ett organ för organmedel. Exempel på sådana medel är Chelidoneum och Taraxacum. Detta bör dock ej förväxlas med organmedel som innebär att man potenserat organ från ett djur.

Allopati

Medicin: Potenserade enkelmedel.

Metod: Allopatiska tänkesättet men man använder sig av potenserade enkelmedel mot symtom eller sjukdom.

Medicin: Komplexmedel ( flera potenserade medel i ett medel).

Metod: Allopatiskt tankesätt, mot symtom eller sjukdom.

Isopati

Medicin: Potenserade medel.

Metod: Isopatiskt tankesätt.

Schüsslersvävnadssalter

Medicin: Potenserade biokemiska funktionsmedel.

Metod: Sch¸sslers tankesätt - biokemiskt tankesätt

Länkar