Loppfrö

Plantago afra

GROBLADSVÄXTER

Plantaginaceae

Loppfrö är en äkta företrädare för grobladssläktet, även om växten till utseendet skiljer sig starkt från våra inhemska arter framför allt genom att den har blad längs hela stjälken och ett stort antal runda blomhuvuden. Den växer vild på näringsfattig, sandig mark i Medelhavsområdet. Orten har fått sitt namn efter de mycket små, glänsande bruna fröna, som påminner om loppor; det vetenskapliga artepitetet, psyllium, kommer av det grekiska ordet psulla, som betyder just loppa.

Fröskalen är rika på slemämnen och verkar reglerande på tarmverksamheten, vilket redan de fornegyptiska läkarna kände till. Genom att mosa örten i vatten framställde man förr ett lenande ögonvatten som skulle vara särskilt välgörande för mörka ögon; till Ijusa ögon använde man blåklint.

Loppfrö odlas i stor skala för farmaceutiska ändamål. Tidigare användes örten också när man tillverkade nättelduk. Färska, mycket späda blad åts på våren tillsammans med maskros som sallad - en kur som ansågs ha blodrenande verkan. Fröna ingår ofta i fågelfröblandningar.

Förekomst: Växer vild i Medelhavsområdet på magra, sandiga jordar i soliga lägen vid vägkanter och på fält. Upp till 1000 m över havet.

Kännetecken: En ettårig ört, som blir 10-35 cm hög. Upprätt, tunn stjälk med motstående förgreningar, bladig och hårig. Blad grågröna, motsatta eller i grupper om 3-6, oskaftade, smala till lineära, körtelförsedda och håriga. Blommor vitaktiga (april-juli), små och talrika, i långskaftade, avrundade huvuden. Foderblad 4. De 4 kronbladen är nedtill sammanvuxna till en pip. Frön glänsande brunröda, glatta, båtformade, 2,5-5 mm långa. Rot lång, tunn.

Använda växtdelar: Frön och fröskal.

Innehållsämnen: I fröskalet epidermiskt slem, som sväller starkt i kontakt med vatten och är uppbyggt av xylos, arabinos, galaktos, rhamnos och galakturonsyra. Ej torkande fet olja. Sitosterol.

Medicinsk verkan: Slemmets svällförmåga betingar den milt laxerande effekten.

Användning: Vid mer eller mindre kronisk förstoppning. Vid kolit.