Skvattram

Ledum palustre L.

Getpors

LJUNGVÄXTER

Ericaceae

Skvattram, eller getpors, är en låg buske som förekommer allmänt på östra Sveriges barrskogsmossar - den är karakteristisk för dessa på samma sätt som klockljungen är det för de västsvenska mossarna.

Skvattram har i vårt land gamla anor som läkeväxt. Det är främst de brunulliga årsskotten, med blad och blommor, som

kommer till användning. De samlas in omedelbart före blomningen, torkas och ger den drog som förr såldes på apoteken under namnet herba ledi. Denna drog, som innehåller bl.a. flyktig olja, garvämne och ledumkamfer, har använts invärtes i form av ett te, utvärtes till omslag och bad mot reumatism och kroniska hudsjukdomar. Liksom pors har skvattram använts som ersättning för humle vid ölbryggning. I Småland gav man förr i tiden färsk skvattram åt svin som led av knölros, och ett starkt avkok på bladen användes till tvättning av nötkreatur och svin för att skydda dem mot ohyra. Torkad skvattram har använts som medel mot mal i yllevaror och pälsverk och mot vägglöss.

OBS! Överdosering kan ge förgiftningssymtom.

Förekomst: Allmän på tallmossar i den östra delen av landet, sällsynt i de västligaste landskapen.

Kännetecken: En 0,5-1 m hög, vintergrön, flerårig buske. Blad smala, strödda, läderartade, rullar ihop sig under vintern och vid torka. Bladens undersida klädd med rostbruna hår, som också täcker skott och knoppar. Blommor gräddvita (juni-juli) i täta kvastlika blomställningar. 5 stjärnlikt utbredda kronblad, 10 ståndare. Frukten består av en 5-rummig kapsel. Doft starkt aromatisk.

Använda växtdelar: Blommande grenspetsar.

Innehållsämnen: Arbutin, fett, vax, pektin, quercitrin, glykosiden erikolin, garvämnen, 0,3-2% eterisk olja med egenartad aromatisk lukt och brännande smak. Viktigaste beståndsdelar ledumkamfer, ledol.

Medicinsk verkan: Vid överdosering ger ledol lokala effekter på slemhinnor och efter resorption även kramper och symtom liknande berusning.

Användning: Har använts vid olika hudsjukdomar, livmoderblödningar, reumatiska besvär, gikt.