Aurum Metallicum

Guld

Förekomst: Guld räknas till de sällsynta metallerna. Det förekommer bla. i Brasilien, Indien, Ural och Sydafrika. Guld spelade en betydelsefull roll i gamla kulturers religion och används sedan förhistorisk tid till smycken. PLINIUS nämner guld som medel mot vattusot. PARACELSUS använde guld mot syfilis och lepra. I den mänskliga organismen är guld ett spårämne och i levern (0,7-2,0), hjärnan (0,5-0,8) 0ch aortan (0,1-0,8 mcg/g). Guldets fysiologiska roll är okänd.

Toxikologi: Vid förgiftning sker utsöndringen till 80% via njurarna, resten via tarmen. Förgiftning med guldsalter leder till akut nefrit, generaliserad dermatit med sekundära infektioner, gulsot med leveratrofi, trombocytopeni, agranulocytos med hög feber, polyneurit med övergående pareser och psykiska förändringar. Ledande för den homeopatiska användningen är patientens psykiska författning som uppvisar alla faser av depression, som ångest, förtvivlan, modlöshet med självmordsbenägenhet, brist på självförtroende, självförebråelse och stor inre hast och oro. Alla reaktioner uppvisar paranoida drag.

Etiologi: Föld av tuberkulos, syfilis, mano-depressiva tillstånd. Följd av besvikelse, alkoholism.

Modaliteter: Sämre: andlig anstträngning, tröst, på natten, på tidiga morgonen, periodiskt 3-4 dagar, vrredesutbrott, värme, kyla, kränkning, vila, tryck, folksammlingar.

Bättre: rörelse, avkylning, musik.

Konstitution: Röd, varm, fuktig, kraftig, makthungrig, tungsint, manodepressiv, destruktiv, "armbågs"människa.

Indikationer: Depression, cebralskleros, "röd" hypertoni (D30 beprövad), irit, keratit, glaukom, koronarskleros, myodegeneratio, angina pectoris, aortainflammation, skrumplever, uterusprolaps, myom, polyartrit, arthosis deformans, lupus erythematodes, psoriasis, kroniska eksem.

Potens: D6, D12, D30.

Jämförelse: Arnica, Asterias, Cactus, Lachesis, Sulfur, Clematis, Phosphorus, Mercurius, Leusinum, Strontium.