|
Mercurius | Foto: Giltesa |
Kvivksilver och dess föreningar
Förekomst: Metallen, som är flytande vid rumstemperatur förekommer i alla bergarter och i marken som spårelement. Metallen har en stark affinitet till
svavel och därför är
Cinnabaris (HgS) den vanligast förekommande kvicksilver-malmen. Kvicksilver har mycket speciella fysikaliska egenskaper, det reagerar snabbt på temperatur och lufttryck, därför används det i termometrar och barometrar. Metallen går också i lösning med alla andra metaller - utom
järn - och bildar så kallade amalgamer. I Tyskland användes före kriget 20 ton kvicksilver om året för tandlagningsmaterial.
Toxikologi: Den ädla metallens giftighet beror på det faktum att den är flytande vid rumstemperatur och avdunstar lätt. På så vis resorberas kvicksilver lätt av organismen. För verkningsriktningen och intensiteten är den kemiska formen av metallen dock väldigt viktig. Bortsett från ångan verkar kvicksilverjonen (Hg2+) starkast. Ju lättare en kvicksilverförening avger joner, desto intensivare och akutare är dess giftverkan. LEWIN påpekar att kvicksilverpreparat verkar starkare vid kusten och hos sjömän. Detta kanske därför att lösligheten av kvicksilver ökar i en koksaltrik vävnadsvätska. Beträffande giftigheten av amalgamplomber går åsikterna fortfarande isär. Man har dock ofta iakttagit en avsevärd förbättring av allmäntillståndet efter borttagandet av sådana fyllningar. Den individuella känsligheten mot kvicksilver är mycket varierande och troligtvis även i detta fall avgörande. Den kroniska förgiftningen drabbar först nervsystemet med huvudvärk, yrsel och nedsatt minne. Senare uppstår fingerdarrningar, stomatit med ökat salivflöde, gingivit och varig sinusit. Psyket ändrar sig, man talar om "erethismus mercurialis", med påfallande retlighet, trötthet, sömnlöshet och ängslig blyghet. Karakteristiskt är att patienten inte kan utföra sitt arbete när hon känner sig iakttagen. Inom homeopatin används flera kvicksilverföreningar med snarlik effekt. Den mest använda och bäst prövade är
Mercurius solobilis hahnemanni