|
Bryonia | Foto: H. Zell |
Hundrova
Förekomst:
Bryonia växer på fuktig mark i närheten av gärdsgårdar och häckar. En mäktig rot av stor längd och vikt ger växten en säker förankring i jorden. Tinkturen framställes ur den färska roten.
Toxikologi: De verksamma ämnena är cucurbitaciner, samt bryoamarid, bryodulcosid, bryonol- och bryononsyra och a-spinasterol - ett harts med starkt laxerande effekt - samt slutligen kryofansyra. Akuta förgiftningar ger drastisk diarré, lokalt uppstår hudretning med blåsbildning, därpå följer maniska tillstånd, konvulsioner och andningsförlamning. Som homeopatikum verkar Bryonia på slemhinnorna, de serösa hinnorna (t.ex. pleura, synovia, perikard), lever och galla samt muskler, senor och ledkapslar.
Etiologi: Följd av förtret, upprördhet, skräck, affärsbekymmer. Följd av undertryckning (hudutslag, menstruation, snuva). Följd av lunginflammation, reumatisk feber, influensa, förkylning.
Modaliteter: Sämre: varma rum, sängvärme, varma kläder, vackert väder, beröring, rörelse, vibration, på morgonen, vid uppstigandet, efter mat.
Bättre: tryck, att ligga på sjuka sidan, vila, utsöndringar, frisk luft, att dricka kallt (utom magbesvären).
Konstitution: Röd, varm, torr, törstig, uppsvälld, häftig, kolerisk. Beträffande Bryoniapersonlig- heten skriver GUTMAN: "Det är inte konstnären eller filosofen, utforskaren av det vackra och okända som ringaktar existensens materiella grund, utan det är affärsmannen, kamreren, mannen med lite fantasi och mycket beräkning, en "torr" medmänniska, tillförlitlig, metodisk och seg som tänker över varje steg....Bryonia motsvarar en utbredd grundhållning, det som man kallar den ekonomiska människan. Inte undra på att Bryonia är en av de vanligaste polykretserna i vår praktik."
Indikationer: Meningit, influensa, bronkit, pneumoni, pleurit, perikardit, peritonit, gulsot, muskel- och ledreumatism, tendovaginit.
Potens: D6 - D12.
Jämförelse:
Phosphorus,
Kalium carbonicum och
Sulfur följer bra på Bryonia, Asclepias,
Ferrum phoshoricum, Ranunculus bulbosus.