Calcium Fluoricum

Fluorkalcium

Förekomst: Som ursubstans används mineraliskt fluorkalcium som är förorenad med kiselsyra. Julius MEZGERs läkemedelsprövning (1953) bidrog till medlets ökade uppskattning inom homeopatin.

Etiologi: Följd av svaghet, utmattning, körtelförhårdnad. Följd av kroppslig, andlig över ansträngning, initiativlöshet. Följd av sol, röntgenstrålning.

Modaliteter: Sämre: kväll, skymning, sängvärme, sol, hetta, tryck, beröring, kyla, drag, alkohol, kaffe, sömnlös mellan 3.00 - 5.00.

Bättre: efter maten, på morgonen, svalka.

Karakteristisk symtomenhet: osteokondros i halskotpelaren i kombination med godartad struma, kronisk tonsillit och kronisk bihåleinflammation.

Konstitution: Röd, euforisk, blek, depressiv, skrytsam, rastlös. LEESER skriver: Medlet passar ofta på åldrande aktiva, livliga människor, t. ex. den gamle direktören som på kongressen dyker upp med en yngre sekreterare, eller den fermögna gamla damen som drar genom landet med en yngre älskare -.

Indikationer: Atrofisk rinit, bronkit, struma, tandröta, vagel, grå starr, åderbråck, gastrit, analfissur, artros, Morbus Schlatter, lumbago.

Potens: D6 - D200.

Jämförelse: Jodum, Arsenicum album. Medlet kompletterar Silicea och Pulsatilla.