Gelsemium Sempervirens

Vild Jasmin

Förekomst: Gelsemium är släkt med Nux vonrica, Ignatia och Spigelia och växer i Nord- och Mellanarnerika i närheten av vattendrag. De verksamma ämnena är bl.a alkaloiderna gelsemicin, gelsemin, gelsevitrin och gelsedin. Tinkturen tillverkas av roten. Gelsemiurn prövades av den amerikanska skolan.

Toxikologi: ".. en läkare som av misstag tog en klunk av tinkturen blev efter några minuter yr och sömnig. Samtidigt började han skela och munnen och svalget förlamades. Han kunde bara mumla och ögonlocken, framförallt det vänstra hängde nedåt. Medvetandet var inte påverkat. Han kunde inte svälja kräkmedel och förlamningen spred sig till andningsmuskulaturen och efter ett tag blev han medvetslös.Han vaknade efter fyra minuter, talade fortfarande otydligt, pulsen var dock regelbunden, ansiktet hett; senare uppstod rikliga svettningar..." (HUGHES-DARKE). Påfallande är den snabba början men även det snabba tillfrisknandet. Potenserad gelsemium verkar i huvudsak på cirkulation, slemhinnor, muskulatur och psyke.

Etiologi: Följd av förargelse med ångest, skräck, förväntningsspänning, dåliga nyheter, känslorörelse, bekymmer, andlig överansträngning. Följd av immunsvaghet, influensa, difteri.

Modaliteter: Sämre: att tänka på besvären, sol, hetta, föhnvind, tobak, undertryckt menstruation.

Bättre: alkohol, svettning, urinering, menstruationsblödning.

Konstitution: Röd, varm, fuktig, darrig, sömnig, svag.

Indikationer: Influensahuvudvärk, feber, migrän, förlamning av ögonlocken, sommarsnuva, akut bihålekatarr, gomsegelförlamning, myokardit vid infektionssjukdomar, nervös diarré, dysmenorré, förlamning efter difteri.

Potens: D6 - D30.

Jämförelse: Apis, Argentum nitricum, Belladonna, Cyclamen, Iris, Natrium muriaticum.