|
Natrium Sulfuricum | Foto: Walkerma |
Glaubersalt
Glaubersaltet är mest känt genom sin laxerande verkan. Detta beror på att tarmen har svårt att resorbera saltet, vilket förorsakar en ökad sekretion från tarmslemhinnorna med en utspädning av tarminnehållet som följd. "Man kan anta att små mängder glaubersalt resorberas och förorsakar en vattenanrikning i blodet och vävnaden" (MEZGER). De farmakologiska kunskaperna klargör att
Natrium sulfuricum som homeopatikum är lämplig för personer som lider av en vattenretention i vävnaden (hydrogenoid konstitution enligt GRAUVOGL). Medlet är ofullständigt prövat och indikationerna stöder sig till stor del på GRAUVOGLS anvisningar och SCHLIBSSLERS spekulationer.
Etiologi: Följd av leverfunktionsstörningar, frusenhet. Följd av skallskada, undertryckning.
Modaliteter: Sämre: kyla, fuktigt väder, dimma, vid vattnet, på morgonen, på vänstra sidan,motion.
Konstitution: Blek, svullen, frusen, melankolisk, nåsslynt.
Indikationer: Leversjukdornar, mjältsvullnad, mag- tarmkatarr med morgondiarré, bronkialastma (beprövad), reumatiska besvär.
Potens: D6.
Jämförelse: Ibuja,
Sulfur,
Bryonia,
Dulcamara, Medorrhinum.