Tellumum

Tellur

Elementet tellur hör till svavelgruppen men förekommer i naturen tillsammans med bland annat guld, bly och vismut. Tellur uppvisar i sitt kemiska och fysiologiska beteende en nära släktskap med Sulfur och Selenium. Tellur har ingen hittills känd fysiologisk betydelse. Läkemedelsbilden bygger på HERING's och METCALF's prövningsresultat. Karakteristiskt för läkemedlet är den vidriga lukten av de fysiologiska och patologiska utsöndningarna.

Etiologi: Följd av kroniska hud- och slemhinneinflammationer, kotpelardegeneration.

Modaliteter: Sämre: beröring, att böja sig framåt, att skratta, att hosta. Klådan sämre på natten, ryggbesvären bättre av att gå.

Konstitution: Röd, het, illaluktande, glömsk, arbetsskygg, yr, destruktiv.

Indikationer: Kronisk hörselgångsinflammation med stinkande utsöndfingar (som sillake), varbildning i mellanörat. Smärtor i övre kotpelaren, ischialgi med smärtor i korsbenet som strålar i högra benet, eksem, herpes circinatus med stickande smärta, illaluktande fotsvett.

Jämförelse: Hepar sulfuris, Mandragora, Silicea, Sulfur.