Svenska
Persilja
 |
| Persilja | Foto: Ranveig |
(P. hortense Hoffm.)
FLOCKBLOMSTRIGA VÄXTER
Apiaceae (Umbelliferae)
Alltsedan antiken finns det knappast någon köksträdgård i Europa där man inte finner denna aromatiska kryddgrönsak. Persiljan hör förmodligen hemma i Medelhavsländerna och är i våra dagar naturaliserad i många länder. Hos de gamla grekerna och romarna var persilja omtyckt som både krydd- och läkeväxt, men det förefaller som om det länge var i första hand för medicinska ändamål som man odlade persilja. Till vårt land kom persiljan med munkarna.
Persiljans välbekanta doft och smak härrör från en eterisk olja med komplex och växlande sammansättning. De färska bladen innehåller dessutom järn, kalcium, fosfor, A- och C- vitamin, och dessa ämnen gör att persilja inte bara är en utmärkt kryddväxt utan också en viktig läkeväxt: 5 g persilja täcker en människas dagsbehov av A-vitamin, 30 g räcker för att täcka hennes dagsbehov av C-vitamin. Persilja bör användas så färsk som möjligt, eftersom uppvärmning förstör de värdefullaste aktiva ämnena. Frukterna och roten har använts bl.a. som urindrivande medel.
Förekomst: Ursprunglig i Medelhavsländerna, odlas som kryddväxt i praktiskt taget hela Europa. Förekommer i två artgrupper, slät- och kruspersilja.
Kännetecken: En kal, 30-70 cm hög, tvåårig växt. Under första året bildas en bladrosett, det andra året följer rikt förgrenade blomstjälkar. Blad 2-3 gånger pardelade med hela eller lansettformiga flikar, hos många odlade former kraftigt krusade. Blommor gröna (juni- juli), oansenliga, i 10 20-stråliga flockar. De har både allmänt och enskilt svepe. Doft och smak aromatisk. Hos rotuersilia används roten som soppgrönsak.
Använda växtdelar: Klyvfrukter, rot, färska blad.
Innehållsämnen: I klyvfrukter och rot apiosid (flavonglykosid), eterisk olja med apiol, myristicin, allyl-tetrametoxibensen; i bladen vitamin A och C, järn, kalcium, fosfor.
Medicinsk verkan: Menstruationsbefrämjande (apiol-effekt), urindrivande.
Användning: Har använts som abortivum samt vid njur- och blåsbesvär. Färska blad och späda stjälkar är en välkänd krydda.