| Även kallat | Makrobiotisk kost eller makrobiotisk livsstil. |
|---|---|
| Praktisk form | Ofta fullkorn, grönsaker och baljväxter, ibland kompletterat med soppa, alger, fermenterade livsmedel och mindre mängder fisk. |
| Viktig skillnad | Ett flexibelt växtbaserat matmönster har en annan riskprofil än en strikt diet som utesluter många livsmedel. |
I korthet
- Makrobiotik kombinerar matval med en livsfilosofi där balans ofta beskrivs med begreppen yin och yang.
- Fullkorn, grönsaker och baljväxter kan ingå i en näringsrik kost, men det avgörs av helheten.
- Historiska studier av strikta makrobiotiska dieter hos barn visade tillväxt- och näringsproblem.
- Makrobiotik har inte visats bromsa, bota eller förhindra återkomst av cancer.
Vad ingår i kosten?
Det finns ingen enda makrobiotisk meny. I många upplägg utgör fullkorn och grönsaker en stor del av maten. Baljväxter, soppor, fermenterade produkter och alger kan ingå, medan kött, mejeriprodukter, socker och starkt bearbetade livsmedel ofta begränsas. Vissa varianter tillåter fisk och större individuell anpassning.
Begreppen yin och yang används inom traditionen för att beskriva balans mellan livsmedel och levnadssätt. De är filosofiska kategorier och ersätter inte mätning av näringsintag, blodvärden eller medicinsk bedömning.
Val av spannmål, baljväxter, grönsaker, fett och proteinkällor styr näringsinnehållet.
Ju fler livsmedelsgrupper som utesluts, desto viktigare blir planering och uppföljning.
Ålder, graviditet, aktivitet, sjukdom och aptit påverkar vad som behövs.
Näringsinnehåll och äldre barnstudier
En nederländsk studie från 1994 följde barn som åt en dåtida strikt makrobiotisk kost. Hos spädbarn sågs brist på energi, protein, vitamin B12, vitamin D, kalcium och riboflavin samt långsammare tillväxt. Resultatet gäller detta äldre, strikta upplägg och ska inte överföras till alla som i dag kallar sin kost makrobiotisk. Det visar däremot att en växtdominerad kost behöver vara tillräckligt energirik och planeras för alla nödvändiga näringsämnen. [1]
En uppföljning omfattade 73 ungdomar som hade ätit makrobiotiskt tidigt i livet. Hos en betydande andel fanns kvarstående tecken på otillräcklig tillgång till vitamin B12, även efter att animaliska livsmedel återinförts i måttlig mängd. Det understryker värdet av förebyggande planering och provtagning när det behövs. [2]
Makrobiotik och cancer
USA:s nationella cancerinstitut beskriver makrobiotik som en växtbaserad, kolhydratrik och fettsnål kost med filosofiska inslag. Myndighetens sammanställning anger att kliniska studier inte har visat att kosten behandlar cancer. Den som genomgår cancerbehandling behöver samtidigt få tillräckligt med energi och protein och bör diskutera större kostförändringar med vården. [3]
Det går därför att uppskatta enskilda livsmedel i kosten utan att tillskriva det makrobiotiska systemet en cancerspecifik effekt. Matvanor för allmän hälsa och behandling av en etablerad sjukdom är två skilda frågor.
Att göra ett upplägg säkrare
- Säkerställ tillräckligt med energi, protein, fett, vitamin B12, vitamin D, kalcium, järn, jod och zink.
- Var försiktig med stora mängder alger eftersom jodinnehållet kan variera kraftigt.
- Undvik strikta upplägg vid undervikt, ätstörning eller ofrivillig viktnedgång.
- Låt dietist bedöma kosten för barn, under graviditet och amning samt vid diabetes, njursjukdom eller cancerbehandling.
Källor
- Dagnelie PC, van Staveren WA. Macrobiotic nutrition and child health: results of a population-based, mixed-longitudinal cohort study in the Netherlands. American Journal of Clinical Nutrition. 1994;59(5 Suppl):1187S–1196S. PubMed.
- van Dusseldorp M, et al. Risk of persistent cobalamin deficiency in adolescents fed a macrobiotic diet in early life. American Journal of Clinical Nutrition. 1999;69(4):664–671. PubMed.
- National Cancer Institute. Nutrition in Cancer Care (PDQ): Macrobiotic diet. Löpande uppdaterad myndighetsöversikt. NCI.