Reichansk terapi

Den reichianska terapin grundas på behandling av kroppen, varigenom hämmad livsenergi, inkapslad i spänd muskulatur och ytlig andning, kan frigöras. Dessa tankar ligger till grund för många senare former av kroppspsykoterapi.

Wilhelm Reich är upphovsman till vegetoterapin och orgonterapin. Han föddes 1897 i den tysk-ukrainska delen av Österrike. En tid var han elev till Sigmund Freud. På 1930-talet tvingades han fly undan nazisterna och bodde bl.a. en tid i Malmö. Han miste dock sitt uppehållstillstånd i Sverige för sina radikala åsikters skull. Reich såg det repressiva samhället som en orsak till känslomässiga störningar. Han kritiserade den patriarkaliska civilisationen och förespråkade självstyre, kvinnans frihet och ett sunt sexualliv. Han flyttade senare via Norge till USA.

Vegetoterapi
Under 1920- och 30-talen utvecklade Reich sin karaktärsanalys, som fick stor utbredning framför allt i Norge. Han såg psykiska och psykosomatiska symtom i ett utvecklingsperspektiv som omfattade både kroppen och personlighetens utveckling. Han menade att karaktären består av olika lager som motsvarar olika tidsperioder och händelser i en persons liv. Det som förtrycks i barndomen ligger längst in, medan det som förtrycks senare finns närmare ytan. Reich ansåg att barn lär sig undertrycka sina impulser för att de skall passa in i det rådande samhället och bli accepterade samhällsmedlemmar.

Reich såg energiomsättningen som livets väsen. Det viktiga är att de autonoma, vegetativa processerna får fortgå ostörda. Neurotiska reaktioner utgörs av hämmade kroppsprocesser, och då särskilt sexualiteten. Reich såg orgasmen som den centrala livsprocessen. Obehagliga eller ångestfyllda upplevelser åstadkommer en psykosomatisk låsning: de kapslas in i ett s.k. muskelpansar som i sin tur påverkar psyket och skapar hämningar och neurotiska reaktioner. Muskelpansaret har tillkommit som ett försvar mot obehag, men det får även som konsekvens att en stor del av människans njutningsförmåga går förlorad.

Vegetoterapin går ut på att med hjälp av tryck eller massage mjuka upp muskelpansaret så att de vegetativa funktionerna, såsom matsmältning, andning och orgasm, kan få fritt utlopp. Även andningsövningar ingår i terapin, då en ytlig andning är ett sätt att reducera energiproduktionen i kroppen och därmed även hålla ångesten i schack. Allt eftersom spänningarna löses upp kan minnen från barndomen väckas och levas ut.

Vegetoterapin har 7 huvudkomponenter: 1. Djupandning och skrikande.

2. Djupmassage.

3. Grimasering (bearbetning av ansiktsuttrycket).

4. Tryck på patientens bröstkorg då denne skriker.

5. Uppmärksamhet på host-, kräk- och gäspreflexer.

6. Påfrestande kroppsställningar.

7. Bioenergetiska rörelser.

Orgonterapi
Efter flykten till USA arbetade Reich med sin orgonterapi, en vidareutveckling av grunderna för vegetoterapin.

Reich blev övertygad om att ett fysiskt energiflöde låg bakom de frigörande förändringar som kunde uppnås med vegetoterapin, och han döpte denna form av livsenergi till orgonenergi. Namnet orgon togs efter orden organism och orgasm. Orgonenergin (vars grundläggande enhet var bionen) finns överallt i universum och kan under vissa förutsättningar ge upphov till materia. Reich betraktade människan som en manifestation av denna pulserande energi. Karaktärsstrukturen och muskelpansaret är försvar mot den fria energipulseringen som människan har utvecklat. Störningar i organismens energipulsering kan leda till sjukdomar av olika slag.

Reich konstruerade en speciell låda, orgonackamulatorn. Orgonterapin innebär att denna särskilt energirika luft som ackumulerats i lådan skall andas in för att öka kroppsvävnadernas energetiska laddning. På detta sätt stimuleras livsenergin, och motståndskraften mot sjukdomar ökar.

Orgonterapin togs dock icke emot särskilt väl i USA. Reich åtalades på 50-talet för att ha behandlat människor med orgonackumulatorn. I domstolen skötte han sitt eget försvar och dömdes till 2 års fängelse för "förakt mot domstol". Alla hans böcker brändes och orgonackumulatorn förstördes. Reich avled i fängelse 1957.

Vidare utveckling
Reichs idéer har legat till grund för många senare former av kroppsorienterad psykoterapi, metoder som ibland kallas biofunktionella terapier. De flesta Reich-inspirerade terapier bygger på en bearbetning av kropp och andning, känsloutlevelse och bearbetning av återupplevda minnen. Metoderna har på senare tid antagit något lugnare former.