Biologisk medicin

Den biologiska medicinen innefattar olika naturenliga metoder för att stärka kroppens självhelande mekanismer. I behandlingen kan ingå fasta, vegetarisk kost, örtmediciner, avspänning, fysio- och psykoterapi.

Biologisk medicin innebär att med naturenliga metoder aktivera och skapa bästa möjliga betingelser för kroppens egna läkande mekanismer. Den biologiska medicinen är inte främst inriktad på att motarbeta enskilda sjukdomssymtom, utan att främja läkning av organismen som helhet. Man framhåller att det inte finns någon annan läkning än självläkning, och den biologiska medicinens mål är att finna de bästa medlen att stimulera organismen till denna självläkning. Redan Hippokrates menade att naturen är den bästa läkaren, som botar tre fjärdedelar av alla sjukdomar - förutom att den inte talar illa om sina kollegor.

Impulser till den biologiska medicinen som den utövas här i landet har kommit från länder som Tyskland och Schweiz. Vanliga metoder är fasta, olika former av vegetarisk kost, biologiska läkemedel (vanligen örtmediciner) och kosttillskott, fysikalisk terapi som vattenbehandlingar och massage, fysisk aktivitet samt avspänning och psykoterapi. Den biologiska medicinen används i förebyggande syfte, vid behandling av tidiga sjukdomsstadier liksom vid många kroniska sjukdomar.

Hälsa och sjukdom anses ha två sjukdomsorsaker: arv och miljö. Miljöfaktorerna, som är de man kan påverka, är av tre slag: föda, fysisk miljö och psykisk miljö. Födan, som anses vara den viktigaste faktorn vid uppkomst av såväl sjukdom som hälsa, kan också delas in i tre områden: mat, vatten och luft. Att se till att födan är näringsriktig och fri från föroreningar är grundläggande i den biologiska medicinen.

Sjukdomssymtomen ses som ett uttryck för organismens försök att övervinna sjukdom och hålla sig vid liv. Om dessa reaktioner inte utgör ett allvarligt hot mot individen, är det läkarens uppgift att stödja dem. Det gäller att hitta en balans mellan två motsatta principer: den skonande och den stärkande. Den skonande innebär en minskad belastning för den sjuka organismen. Exempel på skonande behandlingsformer är fasta och diet. Den stärkande principen kan främjas på tre sätt: – vitalisering: optimal tillförsel av nödvändiga ämnen i form av exempelvis naturmedel och kosttillskott,

– träning: fysisk aktivitet, samt

– retning: stimulering med exempelvis örtmediciner och vattenbehandling.

Inom den biologiska medicinen används medel och metoder som har milda och långsamt verkande effekter. Det anses obiologiskt att tillföra kroppen medel som rent faktiskt är giftiga, som ger biverkningar även vid normal dosering och som enbart påverkar vissa sjukdomssymtom, vilket är vanligt inom den konventionella sjukvården. Detta anses ge negativa effekter på sikt och bör undvikas, även om det i livsfarliga och akuta fall kan vara påkallat att använda dessa medel. De läkemedel som används inom den biologiska medicinen bereds i huvudsak av ämnen av biologiskt ursprung. Då det råder ett intimt samspel mellan motivation, attityder och vilja, och vad som händer i kroppen, ingår även olika former av avspänningsbehandling och psykoterapi i den biologiska medicinen.
För ytterligare information om ingredienser i den biologiska medicinen hänvisas förslagsvis till följande avsnitt: Hydroterapi, Kostterapi, Klassisk massage, Vitamin- och mineralterapi samt Örtmedicin. Biopati och Naturopati är också former av biologisk medicin.